Kosttillskott - Vitaminer & Mineraler
Kroppen tillverkar ett flertal vitaminer automatiskt. Många människor konsumerar ändå en hel del ”onödiga” vitaminer. Den överdrivna användningen av vitamin- och mineraltillskott är inte bara onödig utan kan orsaka obehagliga följdkomplikationer och toxiska effekter. Symptom vid överdosering vid längre tids användning kan framträda genom; förkalkningar i vävnaderna, framförallt i njurar och lungor, hjärtarytmi, försämring av sköldkörtelns funktion, fosterskador, leverskador, Njursten, rytmrubbningar, blodtrycksfall etc. (Thesleff och Davidson, 2009:189).
Kunskap beträffande området är alltså vad som krävs för att undvika dessa obehagliga sekundära verkningar.
”Höga doser vitamintillskott kan rubba balansen i kroppen” - år 2008 köpte vi vitaminer och mineraler för 650 miljoner kronor, visar försäljningsstatistik som tagits fram av Apoteket AB och branschorganisationen Svensk Egenvård. Försäljningen har de senaste åren legat på en konstant hög nivå och var tredje svensk beräknas i dag ta någon form av kosttillskott (Mayer, 2011).
”Antioxidanter i tablettform förebygger inte sjukdom”, är rubriken i Läkemedelsvärldens tidskrift där Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU menar att vitaminer och mineraler i tablettform som för varje år säljs för mer än 600 miljoner kronor, till stora delar är bortkastade pengar. Det saknas nämligen vetenskapliga bevis för att anti-oxidanter skulle förebygga sjukdom. Något som gör att SBU definitivt avråder från att ta antioxidanter som kosttillskott – ”Ät frukt och grönsaker istället”, lyder SBU:s enkla råd. (Hedlund, 1998)
1.1 Översiktlig Information
Svenska Näringsrekommendationerna (SNR)
De Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) togs fram av Livsmedelsverket 2005 och anger det rekommenderade dagliga intaget av bl.a. vitaminer, mineraler och spårämnen för grupper av friska individer. Rekommendationerna anger vad en person i genomsnitt behöver av energi och näringsämnen för tillväxt och livsfunktioner. De ska i första hand användas vid kostplanering. En kost planerad enligt rekommendationerna ger förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. (Gustavsson, 2011)
Enligt Thesleff och Davidson (2009:180) ligger behovet oftast betydligt lägre än rekommendationerna, som således inkluderar en bred säkerhetsmarginal. Kliniska symptom, orsakade av brister på vitaminer, mineraler eller spårämnen, är sällsynta hos den friska svenska befolkningen, med undantag för järnbrist hos kvinnor i fertil ålder och B12-brist hos äldre (ibid.s.181)
Vitaminer
Vitaminer är ämnen som är nödvändiga för att upprätthålla normala biokemiska och fysiologiska funktioner i kroppen. Vitaminerna behövs alltså för att bland annat; motverka infektioner, stärka tänderna, för mörkerseendets funktion, blodets koaguleringsprocess. Enligt (Thesleff och Davidson, 2009:179) måste dessa tillföras via kosten. Vissa vitaminer kan dock syntetiseras i kroppen eller av tarmbakterier.
Vitaminer brukar delas in i vattenlösliga och fettlösliga. A-, D-, E- och K- vitaminer är fettlösliga vitaminer vilka kräver fett från kosten för att kunna upptas samt lagras i kroppens celler. B- och C-vitaminer, niacin, folsyra, biotin och pantotensyra är däremot vattenlösliga och lagras inte.
Det bästa sättet att få den nödvändiga vitaminer och mineraler är att äta en välbalanserad kost. Livsmedel som mjölk, ägg, äpplen, bönor, fisk och citrusfrukter ger kroppen de nödvändiga vitaminer.
Mineraler
Mineralämnen, är så kallade spårämnen eller mikroelement, där enbart små mängder (<100mg/dag) behöver tillföras via kosten (Thesleff och Davidson, 2009:179). Dessa behövs för bland annat för benstommen, tänderna, blodet och muskelreflexerna. Mineraler är skadliga vid överkonsumtion, vilket endas kan ske via kosttillskott. Överkonsumtion kan aldrig anstiftas via kosten.(ibid)
Enzymer, Antioxidanter & Fria radikaler
Enzymerna finns i allt levande och är alltid specialiserade på en viss process. De påskyndar bland annat den kemiska processen i kroppens ämnesomsättning. Enzymerna eller koenzymerna innehåller många vitaminer och spårämnen. Några av dessa vitaminer och spårämnen har antioxidativa funktioner. Vitaminerna C och E samt betakaroten (det färgämne som gör morötter orange) och selen är exempel på antioxidanter, vilka skyddar kroppen mot fria radikaler.
Fria radikaler är reaktiva syrederivat som bildas i kroppen under normala och fysiologiska förhållanden eller som följd av miljöfaktorer. Förbränningen i kroppens celler behöver syre. Men syre deltar också i bildandet av fria radikaler, vilka kan skada kroppscellerna. Enligt Bruce (2010:9) anser vissa forskare att fria radikaler deltager i kroppens föråldringsprocess åldrande och uppkomsten av sjukdomar som t ex hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Antioxidanter är kroppsegna ämnen som tillförs via kosten och fungerar som skydd mot bildning eller effekter av fria syreradikaler. Enligt Thesleff och Davidson (2009:179) har flera epidemiologiska studier visat ett samband mellan intag av frukt och grönsaker (dvs. högt intag av antioxidanter) och en lägre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och vissa former av cancer. Enligt samma källa, hävdas att det emellertid saknas vetenskapliga belägg för att antioxidanter, i form av tillskott utöver intaget från en välbalanserad kost, skulle kunna förebygga sjukdom såväl som att vissa tillskott kan ha negativa effekter.
1.2 Kosttillskott
Livsmedelsverket åskådliggör genom ett flertal stora undersökningar att risken för sjukdomar inte minskar med ett ökat kosttillskottsintag. Effekten av de antioxidativa ämnena erhållna genom ett rikt vitamin och mineral intag på naturlig väg kan ej erhållas genom intag av höga doser kosttillskott innehållande samma ämnen. En näringsfattig kost kan således ej ersättas med kosttillskott.
Det finns emellertid inget godkännande- eller registreringsförfarande för kosttillskott. Det är producenten och säljaren som ansvarar för att kosttillskottet är säkert. Kosttillskottsförsäljaren får alltså inte påstå att produkten har någon medicinsk effekt, till exempel att den kan behandla, förebygga, eller bota sjukdomar. Vid användning av sådana påståenden i marknadsföringen bör produkten vara klassad som läkemedel (Gustavsson, 2012).
Några exempel på kategorier av tillsatser som ofta förekommer i kosttillskott är fyllnadsmedel, klumpförebyggande medel och ytbehandlingsmedel. Det är också vanligt att sötningsmedel tillsätts i kosttillskott. Det är den som tillverkar och säljer livsmedel som ansvarar för att produkterna är säkra för konsumenten enligt artikel 17 i EG-förordning 178/2002. Detta är viktigt att tänka på eftersom det ännu inte finns några fastställda maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott (ibid.).
1.3 Kosttillskottets biverkningar
”Det finns ett väldigt stort intresse hos allmänheten för vitaminer, men det är viktigt att inte överskrida de rekommenderade doserna. Det finns många som vill tjäna pengar på oroliga människor, men "The magic bullet" i form av ett piller existerar inte, säger Agneta Yngve, nutritionist och forskningsledare vid enheten för preventiv nutrition inom institutionen för biovetenskaper och näringslära.” (Mayer, 2011).
Läkemedelsvärldens tidskrift har presenterat åtskilliga studier påvisande risker angående kosttillskottskonsumtionen. Att kosttillskott bara behövs om en person har brist på ett näringsämne har länge varit experternas budskap. Kosttillskott ska bara användas där det finns starka medicinska skäl, hävdar (Nilsson, 2011).
Under rubriken ”folsyra ökade cancerrisk” skriver Hedblom (2009)att en studie med patienter som fått folsyra eller B12 i högre utsträckning insjuknade i eller avled av cancer. En annan studie, presenterad av Wadman (2008) visar att de som äter tabletter med A, E och betakaroten löper större risk at dö i förtid. Antioxidanter i tablettform dödar fler i västvärlden än de räddar. Pillren är verkligen inget godis och det är skandal att de inte räknas som läkemedel, säger Christian Gluud, professor vid Rigshospitalet i Köpenhamn till Läkemedelsvärldens tidskrift (Wadman, 2008).
I en välkontrollerad undersökning, utförd efter nobelpristagaren Linus Paulings tes om att förkylning kan hindras genom intagande av C-vitamin i gramdoser, kunde dock ingen gynnsam effekt av vitamin C vid övre luftvägsinfektioner påvisas (Rosell och Danielsson, 1984:341). En konsekvens av att tillföra höga doser askorbinsyra(C-vitamin) är att utsöndringen av urinsyra påtagligt ökar. Undersökningen vilken genomfördes dubbelblint omfattande 868 skolbarn, påvisade att utsöndringen av urinsyra starkt ökade utan att kreatininclearance (metod för undersökning av njurarnas filtrationsförmåga) ökade och utan att fraktionen proteinbunden urinsyra minskade (ibid.). Vilket förebådar att eftersökt effekt av C-vitaminet ej erhållits, utan tvärtom företett på ofördelaktiga effekter.
Kvinnor i fertil ålder
Thesleff och Davidson (2009:184) hävdar att ett högt folsyraintag kan öka risken för vissa cancersjukdomar. Därmed rekommenderas folatintaget hos gravida och kvinnor genom naturliga källor. Undersökningar har även visat ett samband mellan högt intag av A-vitamin och skelettskörhet samt höftfrakturer (ibid.s.186)
Vid karolinska institutet har ytterligare en studie åskådliggjort att kvinnors multivitamin supplementering orsakar ökad täthet i bröstvävnaden, vilket tyder på att denna föreligger som riskfaktor för bröstcancer, säger Susanna C Larsson, forskare vid enheten nutritionsepidemiologi, institutet för miljömedicin, som står bakom multivitaminstudien (Mayer, 2011).
Vad gäller idrottsmän och motionärer, så är det många som använder kosttillskott innehållande vitaminer och spårämnen. Eftersom intaget av dessa näringsämnen vanligen följer energiintaget har högenergiförbrukaren ett högt intag jämfört med lågenergiförbrukaren. Det föreligger heller inte några hållpunkter för att ytterligare intag skulle förbättra prestationsförmågan (Thesleff och Davidson, 2009:187).
Forskning enligt en studie som presenterats i den medicinska tidskriften Journal of the American Medical Association(Klein, 2011) har visat att vitamin E ökar risken för prostatacancer. En annan studie från tidskriften Archives of Internal Medicine (Bjelakovic och Gluud, 2011) har också visat att främst järntillskott, samt multivitaminer och tillskott av mineraler kan öka risken för en förtidig död hos äldre kvinnor.
Extra känsliga för effekter av interaktioner mellan läkemedel och näringsämnen, är äldre med kroniska sjukdomar och som ofta använder ett flertal läkemedel. Dock rekommenderas äldre (över 80 år) ett näringsintag av D-vitamin och kalcium via supplementering framför ett ökat kostintag. Därför krävs tillräcklig vetskap för att undvika överkonsumtion av supplementeringen. (Thesleff och Davidson, 2009:186)
Enligt Bosaeus (2009:193)förbrukas stora resurser framförallt inom vård och omsorg av den äldre befolkningen, förutom livskvalitetsförlusterna och lidandet för den enskilde patienten. Den sjukdomsrelaterade undernäringen, som är vanligt förekommande hos den äldre befolkningen med kroniska sjukdomar, uppmärksammas ofta sent i förloppet och behandlas ibland inte på ett rationellt sätt (ibid.).
Gerne (2001) skriver att antioxidanter inte bör rekommenderas för prevention av hjärtkärlsjukdom, dels beroende på brist på visad effekt men också för att de kan minska effekten av lipidsänkande läkemedel. Många äldre personer tror att vitaminer och kosttillskott ger dem energi, förhindrar hjärtsjukdom och cancer, reparerar lederna mm. Men enligt forskare vid universitetet i Aberdeen, Skottland, är det felaktigt. Vitaminer ger ingen skillnad när det gäller att drabbas av infektioner eller minska antalet sjukvårdsbesök (ibid.2005).
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida hälsopåverkande faktorer beträffande vitamin och mineral supplementering i industritillverkad form, kunskapsmässigt innehavas vuxna och ungdomar. Genom en kvantitativ stickprovsstudie omfattande personal och elever på Österkers Gymnasium skall information gällande ärendet framhävas.
Studiens gång skall förutom att giva svar till frågeställningen även utgöra processen för ett intresseframkallande hos den undersökta populationen. Om kunskaperna visar sig vara bristfälliga skall undersökningen lägga grunden för en informationskomplitterande kortfilm. Detta skall följaktligen resultera i en kunskapsspridning mellan ungdomar och vuxna, vilken förhoppningsvis ska leda till en ökad medvetenhet och aktsamhet beträffande konsumtionen av kosttillskott och vitaminer. Detta skall i sin tur leda till en minskad insjuknad i besvärliga följdkomplikationer samt således minska sjukvårdsbekostnaderna för samhället och för de konsumerande individerna i sig.
1.5 Frågeställning
”Hur ser kunskapen om vitaminer och mineraler ut hos elever och personal på Österåkers gymnasium?”.
En kvantitativ studie vilken undersöker Österåkers Gymnasiums elever och personals kunskaper beträffande vitaminer och mineraler. Liksom därtill utvecklar en kunskapskompletterande Informationsfilm.
1.6 Hypotes
Hypotesen lyder följande: Ungdomar och vuxna på Österåkers Gymnasium besitter bristfälliga kunskaper beträffande vitaminer och mineraler, vilka egenskaper dessa innehaver samt i vilka råvaror och livsmedel dessa förekommer. Detta påvisar således bristfällig kunskap gällande vilka nyttigheter samt defekter dessa kan förorsaka människokroppen. Komplittering av innehavande information är således ett krav för en bättre folkhälsa.
