Studie Diskussion

1.     Diskussion

Följande avsnitt lyfter fram och diskuterar de sammanställda resultat vilka framhävts genom enkätundersökningen eftersökande ungdomar och vuxnas kunskaper gällande vitaminer och mineraler.

4.1 Stärker resultaten hypotesen?

Resultaten, vilka presenterats i föregående avsnitt framlägger bevis för att elever och personal på Österkers gymnasium besitter vaga kunskaper angående vitaminer och mineraler. Resultaten beträffande i synnerhet eleverna påvisade överhängande bristfällig kunskap med framgående resultat, där felaktiga svar förekom på mer än hälften av enkätundersökningens kunskapsfrågor. Likaså vad gäller personalen, vilka dock lyfte det sammanlagda kunskapsvärdet med rangordningsuppgiften. Detta tyder likväl på vaga kunskaper även hos personalen.

Kunskaper gällande vitaminer och mineraler, deras egenskaper och i vilka råvaror samt livsmedel dessa förekommer, kräver komplettering. Detta för att undvika framtida biverkningseffekter och sjukdomskomplikationer, sålunda vetskap bör leda till aktsamhet och följaktligen gynna folkets framtid och hälsa.

De enkätsektioner vilka visade en framstående kunskapsbrist hos den undersökta populationen omfattade Del 2 och Del 3. Detta inkluderande två av de vanligaste vitaminerna C och D samt mineralet järn. K-vitamin tillades även med avsikt att göra undersökningen lite svårare. För att således väcka tankar och möjligen intresse för komplettering av kunskap angående vitaminer.

Enkätens ”Sant eller falskt” del vilken med avsikt konstruerats för att väcka åtanke hos den deltagande populationen. Således dessa ställs inför ett val där tankar skall upplivas (se. Del 2). Detta orsakade en distinkt sannolikhet på 50 %. Ändock påvisade resultatet en överrepresenterad procentandel felaktiga svar.

Delen med alternativfrågor vilken fordrade över en jämbördig avsikt som förgående, utgjorde en sannolikhet på 22 % således denna omfattades av två frågeställningar med fem respektive fyra svarsalternativ. Sammanställning av resultaten frö denna del utgjorde en tydligare bild. Andelen felaktiga svar (72 %)var tydligt överrepresenterade. (se. Del 3)

Vad som kan urskiljas är att elever med en daglig konsumtion av kosttillskott är överrepresenterade resterande konsumerande. Enligt sammanställda resultat förtär hela 56 % av de deltagande eleverna fler än en dos dagligen. Medan 44 % intager kosttillskott minst en gång per vecka.

Av detta kan vi alltså dra slutsatsen att vitaminer och mineraler konsumeras av en majoritet, utan vetskap om varken dess egenskaper eller i vilka alternativa råvaror eller livsmedel dessa förekommer. Detta överstämmer således med min hypotes.

I förhållande till frågorna (4-5, bilaga 2), om vilka kosttillskott som används samt i vilken mängd dessa konsumeras. Hade även en fråga om orsaken till användandet kunnat tilläggas. Dock missuppfattades de ställda frågorna och 48 % av de som angav vilket kosttillskott de konsumerade nämnde även orsaken. Detta kompenserade till viss del saknaden av denna fråga. Dock med ett överhängande bortfall utgörande 52 %. Sammanställningen av resultatet beträffande elevernas konsumtion av kosttillskott underbygges, enligt angivna svar, främst på orsaker berörande utseendefixering där hela 33 % uppgav skönhet som orsak.

Enligt presenterad fakta och forskning fordras tillskott endast vid bristfall. Hos de deltagande eleverna förekom endast ett enskilt fall av brist, vilket utgjorde 5 % utav sammanställd respons. En onödig konsumtion av kosttillskott är sålunda framkommande.  Vilket även i förhållande till mängden konsumerat kosttillskott kan förebåda förekommande av överkonsumtion.(se sid.15)

Beträffande rangordnings uppgiften visade sig frukten banan vara svårast att bedöma för båda deltagargrupperna, således de flesta valt att rangordna denna som den lägst C-vitamin innehållande frukten. Dock var denna uppgift liksom de flesta andra en del i den intresseupplivande processen vilken skulle följas av den korta informationsfilmen. Denna uppgift skulle påminna om att vitaminer kan förekomma i olika mängd i naturlig form, samt att dessa skulle kunna föredras framför ett industritillverkat tillskott. 

Överblickande naturvetenskapsprogrammets elevers möjliga inflytande över resultatet orsakar en tydlig försämring av resterande elevers resultat. Liksom de kosttillskottskonsumerande deltagarnas inflytande.

Kunskapsbristen framstod alltså som chockerande hög. Dock styrker detta min hypotes, vilken utgår just från att kunskapen är överhängande bristfällig.

4.2 Vilken betydelse har denna studie?

Denna undersökning kan åstadkomma en betydande verkan beträffande populationen inom det undersökta stickprovsområdet liksom samhället i stort. Således undersöknigens informationsspridande material översatts till engelska samt publicerats på sociala nätverk vilka kan nå en världsbred omfattning individer.

Undersökningen eftersökte Österåkers gymnasiums ungdomar och vuxnas kunskaper angående vitaminer och mineraler. Utifrån den undersökta populationens sammanställda resultat kan slutsatser om att dessa kunskaper bör förbättras antagas.

Detta har resulterat i en informationsberikande film vilken även översats till engelska. Samt en hemsida om vitaminer omfattande informationsmaterial om vitaminer och mineraler, liksom denna artikel. Följaktligen vidgas förutsättningarna för att individernas kunskaper, aktsamhet och således framtida hälsa främjas.

”Antioxidanter i tablettform förebygger inte sjukdom”, är rubriken i Läkemedelsvärldens tidskrift där Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU menar att vitaminer och mineraler i tablettform som för varje år säljs för mer än 600 miljoner kronor, till stora delar är bortkastade pengar. Det saknas nämligen vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle förebygga sjukdom. Något som gör att SBU definitivt avråder från att ta antioxidanter som kosttillskott – ”Ät frukt och grönsaker istället”, lyder SBU:s enkla råd. (Hedlund, 1998)

”Antioxidanter i tablettform dödar fler i västvärlden än de räddar. Pillren är verkligen inget godis och det är skandal att de inte räknas som läkemedel, säger Christian Gluud, professor vid Rigshospitalet i Köpenhamn till Läkemedelsvärldens tidskrift” (Wadman, 2008).

Om denna verklighet och information når ut till allmänheten skall främjandet av individens framtid och hälsa kunna uppfyllas.  Dock gäller det att dessa kunskaper bibehålls samt fortsätter att spridas, således dagens samhälle omringas av bl.a. skönhetsideal och propaganda. Annars riskerar mänskligheten ett ökat hot för uppkomsten av biverkningar och sjukdomar. Framtida generationer måste få möjligheten för ett hälsosamt liv och framtid. Detta genom pålitliga kunskapskällor angående området.

Min studie kan därav med tiden åstadkomma ett minskat antal drabbade i sjukdomsfall orsakade av de industriframställda kosttillkotten. Därmed även minskade sjukvårdskostnader för staten och individen själv. Denna undersökning har skapat medvetenhet om att unga liksom vuxna borde förbättra sina kunskaper beträffande konsumtionen av kosttillskott, vitaminer och mineralers egenskaper samt i vilka livsmedel och råvaror dessa förekommer. Min film och dess engelska version samt den framställda informationshemsidan skall kunna främja aktsamheten och därmed konsekvenserna.

Övrig nytta

Detta projektarbete har förutom sitt eget syfte med att sprida kunskapen om vitaminer, även givit nytta för hela skolan, likaså för den hållbara utvecklingen. Introducerade av undersökningsmedlet, elektroniska enkäter kommer säkert att inspirera elever för användandet av dessa de kommande åren.

Förutom ett effektivare arbete med tidsbesparing, gynnas även den hållbara utvecklingen och skolans ekonomi. Varje år skriver varje elev ut minst 100 enkäter. Om vi multiplicerar antalet enkäter med antalet elever så får vi en enorm summa, vilket är en ofantlig belastning på miljön liksom en kostnad för skolan, vilken skulle kunna lägga ner dessa pengar på viktigare ändamål. 

Om jag lyckas sprida informationen om vitaminer, kan även miljön främjas med att färre använder tillskotten, vilket följaktligen minskar utsläppen orsakade av tillverkningen, transporten, konsumtionen och avfallet. Statens pengar kan därmed användas åt annat än miljöreparationer och sjukvårdsbidrag. Således skulle detta verka positivt på mänskligheten som mår bättre och slipper ohälsokostnader.

Felkällor

En del felkällor beträffande undersökingen har dock förekommit. Den största felkällan framkommer i personalens resultat där bortfallet var för stort för att vara represantivt för målgruppen.

En fråga om de delagandes erfarenheter påträffande tidigare information eller utbildning inom området skulle ha sällts i samband med enkätundersökningen. Således resultatet kan ha påverkats av att någon eller några av de deltagande genomgått en tidigare utbildning inom området. Denna felkälla skulle därmed ha kunnat uteslutas. Jag tror dock inte att detta haft en så stor inverkan på resultatet således jag förutsett att elever från naturvetenskapsprogrammet liksom kosttillskottkonsumerande deltagare innehaver resultats påverkande kunskaper.  Vad som däremot styrker resultatet, är att eleverna är från olika klasser. Samt att personalen, på hela skolan, inklusive administrativ och övrig personal haft tillträde till enkäten.

Ytterligare en felkälla förekommer i samband med att en fråga om personalens anställningsområde eller arbetslag inte inkluderats i enkäten. En sådan fråga skulle ha uteslutit felkällan, särskilt då den deltagande personalen utgjorde en så liten del. Jag tror dock inte att detta haft så stor inverkan på resultatet således det i alla fall påvisas en överhängande okunskap. Om det alltså ingått lärare inom naturämnen där efterfrågade kunskaper är självklara, så skulle resultaten varit ännu sämre beträffande efterfrågade kunskaper.

Slumpen kan också ha haft betydelse i resultaten. Om den undersökta populationen chansat sig till rätt svar och lyckats välja rätt alternativ, har alltså inte kunskap resulterat i rätt svar. Om majoriteten utav svaren påträffats av detta, skulle alltså kunskapsnivån varit sämre än vad resultaten visar.

Ännu en felkälla kan vara att de deltagande sökt upp rätt svar via internet. Detta är dock ingenting som skulle påverka resultaten till annat än att kunskapsnivån i så fall skulle varit sämre men. I och med att resultaten sammanställts elektroniskt så har inte några enskilda fall kunnat påträffas.

Frågan ” Jag tar följande kosttillskott i förebyggande syfte. (var vänlig skriv ner)”, (se Bilaga 2, fråga 4) där sortens konsumerade kosttillskott eftersöktes, missuppfattades av de flesta. Det angavs istället varför de tar kosttillskott i förebyggande syfte. Denna fråga kunde ha formulerats på ett sätt som; ”Namnge de kosttillskott som du tar i förebyggande syfte?”. Som tur var hade alla förutom 3 personer (uteslutet bortfall) även angett vilka vitaminer med tillagd information om varför.

I förhållande till frågorna, om vilka kosttillskott som konsumeras samt i vilken mängd dessa intagas, hade även en fråga om orsaken till användandet kunnat tilläggas. Dock missuppfattades dessa och 40 % av de som uppgav sig vara kosttillskotts konsumerande, nämnde även orsaken i jämsides med frågorna angående mängden och sorten (Bilaga 2, fråga 4-5).

De deltagandes utförliga svar kompenserade saknaden av denna fråga. Således jag utnyttjade att de flesta angivit orsakerna.

Resultaten kan ses på ett kritiskt sätt beträffande personalen varest bortfallet var för stort för att räkas som pålitligt. Likaså vad gäller jämförelsen mellan deltagarna där antalet lärare är väldigt avlägset med avseende på elevernas antal.

Det är emellertid tämligen uppenbart att inte all personal kan nås på samma sätt eller lika lätt som eleverna.  Personalen befinner sig på olika platser vid olika tider. Till skillnad från eleverna vilka kan finnas samlade i klassrum vid bestämda tider, samt kan kontrolleras samtidigt, liksom inväntas för ifyllande och inlämning in av enkät. Det blir mer eller mindre ett eget ansvar för personalen, vilket som sagt blir svårt att kontrollera.

Relevans för påvisande av kunskap

Hur relevant är enkäten för påvisandet av kunskap?

Enkätens relevans för påvisandet av kunskap eller okunskap angående vitaminer kan beräknas till 21 % således jag endast använt 3 av de 14 vitaminer(alla B- vitamin sorter inräknade) vilka vi idag känner till. Dock är relevansen med avseende på antalet mest populära vitaminer, 60 % således dessa utgörs av 5 vitaminer (multipreparat uteslutna) vilka kan hittas i apotekens egenvårdsavdelning.

Relevansen för enkätens påvisande av kunskap beträffande mineraler uppgår till 8 %, såldes jag endast undersökt 1 av de 12 idag kända mineralämnena.  Dock är relevansen med avseende på antalet mest populära mineraler 20 % således dessa utgörs av 5 mineraler vilka kan hittas i apotekens egenvårdsavdelning.

Övergripande kan enkäten uppskattas till viss del, dock ej fullständigt representativ för populationens kunskaper.

4.4 Förbättringar

Resultaten hade självfallet varit tydligare om vissa korrigeringar hade gjorts i enkäten.

Andra metoder som intervjuer och pappersenkäter hade också främjat undersökningens resultat. Intervjuer med samtliga elever och personal hade varit relevanta för undersökningens syfte.  Således intervjumetoden även ger möjlighet till ställandet av följdfrågor om situationen visar att det behövs. Liksom undviker missförstånd beträffande ställda frågor samt ger en klarare bild av kunskapen samt användandet av kosttillskott.

 

Pappersenkäter hade också varit till viss fördel. Dock endast beträffande arbetets effektivitet. Således deltagarna inte hade någon tidigare erfarenhet av elektroniska enkäter. I samband med att jag är den första som använt elektroniska enkäter som undersökningsmetod, samt att det är första gången som jag själv använder mig av dessa. Anser jag att de elever som i framtiden kommer att använda denna metod för datainsamling, kommer att ha nytta av mina fel.

4.5 Utveckling

Utveckling av denna studie skulle omfatta ännu en undersökning, dock omfattande en större population. En sådan skulle med fördel undersökas i andra kommuner, således själva enkäten är en del i den kunskapsupplivande processen.

En efterundersökning omfattande tidigare undersökta deltagare, skulle också vara relevant för att se om syftet uppnåtts. Intervjuer med vuxna och ungdomar på andra skolor och arbetsplatser skulle kunna utvidga liksom effektivisera informationsspridningen.

Filmerna och hemsidan skulle också kunna utvecklas samt redigeras. Dessa informationsspridande material finns tillgängliga för en oändlig allmänhet, omfallande hela världen. Dock är hemsidan ännu på svenska. En engelsk version av denna skulle också kunna framställas.

Folkets kunskaper inom vitaminområdet är dominerat av de tillverkande företagens propaganda. Den reella kunskapen beträffande kosttillskottsanvändningen är livsnödvändig och bör således vara tillgänglig för allmänheten.

4.6 Källkritik

I denna studie har jag använt mig utav diverse litterära och elektroniska källor. Dessa är dock alla baserade på tillförlitliga vetenskapliga huvudorganisationers hemsidor samt litterära förteckningar. Dessa källor är opartiska och information om vem eller vilka som ligger bakom informationen kan uppsökas.

4.7 Informationsspridande material - Psykologisk verkan

Som vi alla vet har mediernas propaganda idag ett stort inflytande på världens befolkning. Detta utnyttjas därför av de flesta företagen för marknadsföring. Varför medierna har ett så stort inflytande beror på att de använder sig av psykologiska principer. Dessa grundar sig på, kopplingen mellan något glädjande eller tillfredsställande av något slag, med det framförda syftet.

Denna princip presenteras i psykologins behavioristiska vetenskap, ”vetenskapen om människans beteende, det yttre, observerbara hos människan”. Grunden, teorin och praktiken för denna lära framställdes av psykologerna Ivan Pavlov, John B. Watson och Burrhus F. Skinner.

Watson ansåg att om vi har kunskap om de stimuli vi utsätter en människa för kan vi förutsäga människors reaktioner, och om vi kan kontrollera stimuli kan vi kontrollera reaktionerna eller beteendet. Dock var det B F Skinner som omsatte teorin i praktiken och ansåg att ett beteende som förstärks (t ex belönas) av omgivningen tenderar till att återkomma och att vanor i samma riktning i förlängningen etableras.

Idag använder sig medierna bland annat av; glada färger, medryckande musik, tillfredställande känslor och trygghet, i samband med reklamfilmerna där olika exempel på hur någon som använder deras varor mår ges. Oftast är dessa personer kända, vilket gör att fler människor kopplar den propagerade varan med sin idol, utan att bokstavligt tänka på det själv. Därefter designar företaget varorna på ett sätt som övertar människornas uppmärksamhet, samt tillsätter bland annat tillfredställande lukt eller smak. Detta kan vi idag se på de färgglada vitaminhyllorna på apoteken, och nu även i vanliga livsmedelsbutiker. Vilka kan liknas med godishyllorna i livsmedelsaffärerna.

Många människor har sina psykiska ideal vilka säger att de måste intaga allt möjligt för att kunna se bra ut. Det är ingen tillfällighet att många tror att de kan stoppa i sig extra vitaminer och mineraler för att stärka naglar och hår och göra huden bättre. Folk kan stoppa i sig diet-shakes i hopp om att de fungerar. Detta framkom även i den utförda undersökingen där hela 33 % tog dessa tillskott för skönhet och utseende fixering.

I reklamfilmen ”How supplement work in our body” (Soumen81, 2009) för det amerikanska världsföretaget Nutriway, försöker man marknadsföra vitamin och mineralpiller, genom att jämföra kostnaden av två tabletter med frukter och grönsaker, vilka krävs för att kompensera det rekommenderade dagsbehovet. Underligt nog sade kvinnan, som presenterade tillskottet, hastigt innan denna jämförelse, att tillskottet inte kan ersätta en varierad kost. Varför gör man i så fall denna jämförelse? Påståendet om att man sparar pengar på att ersätta det dagliga behovet med tabletter är visserligen sant. Men om jag får lov att kommentera detta så håller dock denna princip inte ett längre tag innan biverkningar och följdkomplikationer dyker upp. Förutom att kostnader för behandling av dessa kan krävas, så kan det så småningom även komma att kosta en livet. Är det värt det?

Kosttillskottsföretaget Nutriway, är ett av de oändliga antal exempel som kan ges. Företaget introducerar sin reklamfilm med vackra bilder från naturen, och en passande bakgrundsmusik, samtidigt som en behaglig röst talar om tillskotten. Därefter ges fakta om vitaminer med animeringar om hur viktiga dessa är för kroppen. För att få fram sitt budskap på ett lagligt sätt, visas de animerade vitaminerna som frukter, medan rösten fortsätter att tala om tabletterna. För att säkerställa sig om att så många som möjligt responderat till reklamfilmen, riktar man sig även till de som tränar genom världens snabbaste man, Usain Bolt som anger (sant?) att han använder företagets vitamin- och mineraltabletter. Detta kan få många, som därefter använder sig av preparatet, att känna sig friska och återhämtade. Sannerligen inte på grund av tillskottet, utan snarare av den psykiska inverkan, där förväntningarna och sökandet efter den rätta känslan, gör att den uppstår.

Nutriway använder sig dessutom av ett grönt färgtema, för att stämma in med naturen, vilken de upprepar ett antal gången under reklamfilmen. För att inte heller glömma att företagets märke visas i hörnet, under hela reklamfilmens gång. Dessa är endast några få exempel, således ännu fler kan hittas.

Jag har med avseende på vetskapen om dessa metoder försökt använda mig av samma princip vid framställandet av informationsmaterialet bestående av de två filmerna och hemsidan. Dock med ett gott budskap. För att framföra budskapet om vitaminers vikt, samt tillskottens biverkningar och följdkomplikationer på ett lika effektivt sätt.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)